Ina och jag

En av dem viktigaste sakerna Ina lärt mig är att vara flexibel. Ina har väldigt många  olika sidor och en stor del i att hitta harmoni med henne har varit att lära sig hantera den hästen som kommer upp, utan att döma eller ha förutfattade meningar.

För några dagar sen när jag jobbade med Ina var hon ganska så disträ jag kände direkt att hon hade mycket känslor innombords som hon jobbade med att hantera och då är det lite svårt att ha kontakt med den där människan i andra änden av repet.

Min filosofi är nästan alltid att ta ett steg tillbaka och släppa henne lös och låta henne ta hand om sina känslor först och mer känna av situationen. Men nä idag fungerade det inte alls, hon gled mer och mer bort från mig.

 

SÅ jag tänkte jahapp vad är motsattsen till detta. Mera stöd. Så jag satt på henne kapsonen, vilket jag annars bara gör när jag känner att hon är med, konsentrerad och redo att focusera på sin kropp. Vilken hon verkligen inte var.

 

MEN hon stoppade själv ner huvudet i kapsonen när jag höll fram den och sen var det som en helt annan häst. Hon var koncentrerad och försökte sitt yttersta. jag fick uppfattningen att hon tyckte det var skönt att "bli mer kontrollerad" förstå mig inte fel, arbetet i kapsonen handlar inte om att kontrollera men det blir definitivt mer guidelines än löst. och det visade att det, idag, var precis vad Ina behövde för att kunna slappna av. Intressant eftersom hon nästan alltid slappnar av mer ju mer frihet du ger henne.

Tillexempel är hon väldigt mycket mer avslappnad att rida löst men med utrustning.

Men återigen fick jag mig en lektion i flixibilitet och att hantera den hästen som visar sig för dagen eller stunden.