27 augusti
Det känns som om vi aldrig varit närmre än vad vi är nu, vi har aldrig varit bättre vänner än nu, MEN visst har vi varit "skickligare" eller "duktigare" med ett utomstående öga. Vår teknik och svårighets grad om man så vill har verkligen varit bättre och visst är vi inte så finslipade just nu. Men kan man känna att relationen är bättre än när vi va som mest finslipade ändå? Ja blir mitt personliga svar på det, Teknik är en sak, känslan en annan och de går inte alltid hand i hand. Även om hon dyker efter gräs eller inte alltid " lyder " om man nu ska använda det ordet så känns det som vi är bättre kompisar nu är innan, Vi förstår varandra djupare och kanske bättre. Även om vi kanske har mer argumentationer ;)
Avsaknaden av riktig lösträning blir ju såklart att vi inte är lika skickliga men relationen behöver inte lida av det ändå :)
Visst är det få, väldigt få, saker som bygger upp relationen och förståelse som lös arbete där hästen är fri att uttrycka sig och sina känslor och inte bara kan göra allt annat än bry sig om oss utan också VET att den kan göra allt annat än att bry sig om oss. Bara att hästen har den vetskapen skapar en helt annan stämning och förutsättning än när man har dem i rep. De VÄLJER att samarbeta, och när en häst gör det med vetskapen att de egentligen kan göra vad de vill, Det är stort.